Sammanfattning av EM (eller hur man vinner ett stort mästerskap utan anfallare)
Förr exakt en vecka sedan var EM-finalen färdigspelad, och Spanien hade vunnit sitt tredje raka mästerskap genom att utklassa ett decimerat Italien. Och nu, en vecka senare har jag äntligen blivit färdig att sammanfatta det här EM-slutspelet ur min synvinkel.
Så, Spanien lyckades alltså vinna igen, och slå rekord i och med att de blev de första laget att vinna tre stora mästerskap i rad. Precis som i VM för två år sedan spelade de succesivt bättre ju längre turneringen gick. Och det är ju det som det går ut på, att vara som bäst i de sista matcherna när det är direkt utslagning. Och det var i finalen Spanien var som allra bäst! Fram till 2-0 var Italien ganska bra med, men sedan stod det ganska klart att Spanien skulle ta hem det här. Och när Italien fick en skada i andra halvlek och hade gjort alla tre byten fanns det inte mer att göra. Men i denna final imponerade Spanien så pass mycket att de hade förmodligen vunnit ganska enkelt även om inte Italien decimerats. Spanien fortsätter alltså att vara världens bästa lag, och ingen verkar kunna peta ner dem från tronen i nuläget. Och i drygt hälften av matcherna spelade de alltså utan en enda renodlad anfallare på planen. I och för sig så hade ju tre man i anfallsposition, men ingen av dessa spelar normalt som anfallare. Så blev spanjorerna också anklagade för att spela tråkig fotboll. Och visst blev det lite väl mycket bollande i sidled ibland, men tråkigt? Nja, när de väl får till det och kan såga sig igenom motståndarförsvaret är det definitivt inte tråkigt att titta på. Och i finalen var det ju verkligen inte tråkigt, det var en ren uppvisning i tiqui- taqua (stavas det så?). Efter finalen så vände folk kappan efter vinden och började hylla Spanien. Och nu verkade det plötsligt som att Spanien var de rättmätiga vinnarna, och att det aldrig varit något snack om vem som skulle vinna. Och visst var det rätt att hylla spanjorerna efter finalen, det var den bästa insatsen av något lag i EM överhuvudtaget. Men man glömmer att Spanien var illa ute tidigare i turneringen. Det krävdes ju straffar för att slå Portugal, och med tanke på vilket lotteri straffsparkar är kunde det lika gärna ha gått åt andra hållet. Och de kunde faktiskt ha åkt ut redan i gruppspelet. I sista matchen mot Kroatien var Spanien under press, och kroaterna skapade en hel del chanser. Vid förlust hade Spanien åkt ut, men nu kunde de istället avgöra i slutminuten. Så visst hade EM kunnat sluta annorlunda, men Spanien hade både turen och skickligheten med sig den här gången.
Det fanns självklart fler lag som utmärkte sig i EM, både positivt och negativt. Italien fick upprättelse för sina två förgående turneringar, som varit ganska dåliga. Anförda av Pirlo, Balotelli, och tränaren Prandelli bjöd de på en ny typ av italiensk fotboll, som räckte nästan hela vägen den här gången och kan räcka ännu längre i kommande mästerskap. Tyskland imponerade stort, precis som i VM, fram till semifinalen där det tog stopp. Tyskarna når tydligen inte ända fram när de spelar bra fotboll. Som sagt var det likadant 2010 och även i VM 2006. I EM 2008 och VM 2002 spelade de egntligen inte särskilt bra, men lyckades ändå ta sig till final de gångerna. Holland som gick till final i VM var EM:s stora fiasko. Inte en enda poäng lyckades de skrapa ihop. Alldeles för dåligt med tanke på vilka spelare de förfogar över.
Sveriges EM var också av det sorgligare slaget. Efter förlusten mot Ukraina verkade de mesta kört. Vi var ju bra med mot England, men räckte inte till där heller. Vi lyckades till sist vinna över Frankrike, och där imponerade vi stort, men då var det redan för sent. I tidigare mästerskap har det ofta varit anfallet som inte har räckt till, men den här gången verkar det vara försvaret som det behöver arbetas med. Vi gör fem mål på tre matcher vilket är mycket bra, men att samtidigt släppa i fem är naturligtvis inte godkänt.
Så ska jag då ta ut mitt EM-lag, och utse bäst och sämst i några andra kategorier som vanligt.
Håll till godo!
Mitt EM lag:
Målvakt
Iker Casillas
Backar
Jordi Alba
Gerard Pique
John Terry
Fabio Coentrao
Mittfältare
Andres Iniesta
Andrea Pirlo
Sami Khedira
Xavi
Anfallare
Fernando Torres
Cristiano Ronaldo
Bäst och sämst i EM
EM:s bäste spelare: Andrea Pirlo
Bäste målvakt: Iker Casillas
Bäste back: Jordi Alba
Bäste mittfältare: Pirlo
Bäste anfallare: Cristiano Ronaldo
Bäste tränare: Vicente del Bosque
EM:s största genombrott: Alan Dzagoev
Största överraskning: Grekland
Största besvikelse (lag): Holland
Största besvikelse (spelare): Wesley Sneijder
Roligaste lag: Tyskland
Tråkigaste lag: Grekland
Starkast kämpande lag: Grekland
Sämsta lag: Irland
Bästa match: Tyskland- Italien
Sämsta match: Frankrike- England
Starkaste upphämtning: Danmark (mot Portugal)
Bästa domarinsats: Pedro Proenca
Sämsta domarinsats: Carlos Velasco Carballo (matchen Polen- Grekland)
Bäste nordiske spelare: Olof Mellberg
Snyggaste målet: Zlatan (behöver nog inte säga vilket)
Så, Spanien lyckades alltså vinna igen, och slå rekord i och med att de blev de första laget att vinna tre stora mästerskap i rad. Precis som i VM för två år sedan spelade de succesivt bättre ju längre turneringen gick. Och det är ju det som det går ut på, att vara som bäst i de sista matcherna när det är direkt utslagning. Och det var i finalen Spanien var som allra bäst! Fram till 2-0 var Italien ganska bra med, men sedan stod det ganska klart att Spanien skulle ta hem det här. Och när Italien fick en skada i andra halvlek och hade gjort alla tre byten fanns det inte mer att göra. Men i denna final imponerade Spanien så pass mycket att de hade förmodligen vunnit ganska enkelt även om inte Italien decimerats. Spanien fortsätter alltså att vara världens bästa lag, och ingen verkar kunna peta ner dem från tronen i nuläget. Och i drygt hälften av matcherna spelade de alltså utan en enda renodlad anfallare på planen. I och för sig så hade ju tre man i anfallsposition, men ingen av dessa spelar normalt som anfallare. Så blev spanjorerna också anklagade för att spela tråkig fotboll. Och visst blev det lite väl mycket bollande i sidled ibland, men tråkigt? Nja, när de väl får till det och kan såga sig igenom motståndarförsvaret är det definitivt inte tråkigt att titta på. Och i finalen var det ju verkligen inte tråkigt, det var en ren uppvisning i tiqui- taqua (stavas det så?). Efter finalen så vände folk kappan efter vinden och började hylla Spanien. Och nu verkade det plötsligt som att Spanien var de rättmätiga vinnarna, och att det aldrig varit något snack om vem som skulle vinna. Och visst var det rätt att hylla spanjorerna efter finalen, det var den bästa insatsen av något lag i EM överhuvudtaget. Men man glömmer att Spanien var illa ute tidigare i turneringen. Det krävdes ju straffar för att slå Portugal, och med tanke på vilket lotteri straffsparkar är kunde det lika gärna ha gått åt andra hållet. Och de kunde faktiskt ha åkt ut redan i gruppspelet. I sista matchen mot Kroatien var Spanien under press, och kroaterna skapade en hel del chanser. Vid förlust hade Spanien åkt ut, men nu kunde de istället avgöra i slutminuten. Så visst hade EM kunnat sluta annorlunda, men Spanien hade både turen och skickligheten med sig den här gången.
Det fanns självklart fler lag som utmärkte sig i EM, både positivt och negativt. Italien fick upprättelse för sina två förgående turneringar, som varit ganska dåliga. Anförda av Pirlo, Balotelli, och tränaren Prandelli bjöd de på en ny typ av italiensk fotboll, som räckte nästan hela vägen den här gången och kan räcka ännu längre i kommande mästerskap. Tyskland imponerade stort, precis som i VM, fram till semifinalen där det tog stopp. Tyskarna når tydligen inte ända fram när de spelar bra fotboll. Som sagt var det likadant 2010 och även i VM 2006. I EM 2008 och VM 2002 spelade de egntligen inte särskilt bra, men lyckades ändå ta sig till final de gångerna. Holland som gick till final i VM var EM:s stora fiasko. Inte en enda poäng lyckades de skrapa ihop. Alldeles för dåligt med tanke på vilka spelare de förfogar över.
Sveriges EM var också av det sorgligare slaget. Efter förlusten mot Ukraina verkade de mesta kört. Vi var ju bra med mot England, men räckte inte till där heller. Vi lyckades till sist vinna över Frankrike, och där imponerade vi stort, men då var det redan för sent. I tidigare mästerskap har det ofta varit anfallet som inte har räckt till, men den här gången verkar det vara försvaret som det behöver arbetas med. Vi gör fem mål på tre matcher vilket är mycket bra, men att samtidigt släppa i fem är naturligtvis inte godkänt.
Så ska jag då ta ut mitt EM-lag, och utse bäst och sämst i några andra kategorier som vanligt.
Håll till godo!
Mitt EM lag:
Målvakt
Iker Casillas
Backar
Jordi Alba
Gerard Pique
John Terry
Fabio Coentrao
Mittfältare
Andres Iniesta
Andrea Pirlo
Sami Khedira
Xavi
Anfallare
Fernando Torres
Cristiano Ronaldo
Bäst och sämst i EM
EM:s bäste spelare: Andrea Pirlo
Bäste målvakt: Iker Casillas
Bäste back: Jordi Alba
Bäste mittfältare: Pirlo
Bäste anfallare: Cristiano Ronaldo
Bäste tränare: Vicente del Bosque
EM:s största genombrott: Alan Dzagoev
Största överraskning: Grekland
Största besvikelse (lag): Holland
Största besvikelse (spelare): Wesley Sneijder
Roligaste lag: Tyskland
Tråkigaste lag: Grekland
Starkast kämpande lag: Grekland
Sämsta lag: Irland
Bästa match: Tyskland- Italien
Sämsta match: Frankrike- England
Starkaste upphämtning: Danmark (mot Portugal)
Bästa domarinsats: Pedro Proenca
Sämsta domarinsats: Carlos Velasco Carballo (matchen Polen- Grekland)
Bäste nordiske spelare: Olof Mellberg
Snyggaste målet: Zlatan (behöver nog inte säga vilket)
Kommentarer
Trackback