tifosi

Igår spelade sig då Tyskland till final i EM genom att slå Turkiet med 3-2. Turkarna klarade alltså inte av att uträtta ett fjärde mirakel. Efter tre makalösa vändningar lyckades de inte med den fjärde. Inget oväntat med det, överraskningslagen i VM och EM brukar hålla till semifinalerna, sedan tar det vanligtvis stopp (undantaget Grekland 2004 förstås). Men visst var Turkiet värda en finalplats igår. Trots att de i stort sett spelade med B-laget så hade de Tyskland brygga under första halvlek. Det kanske rent av var tack vare reserverna som de lyckades pressa Tyskland hela matchen. Hade de haft sina ordinarie spelare hade dessa kanske varit tröttkörda efter tidigare bataljer och inte kunnat matcha Tyskland lika bra. Turkarna hade heller inget att förlora, de hade redan gått längre än någon väntat sig, och kunde därför spela avslappnat. Jag tror också att det kan ha handlat om underskattning från tyskarna, även om de sade annorlunda innan matchen. Men som så många gånger förr har storlagen den tur de behöver för att vinna över mindre lag i stora matcher. Så avgjorde tyskarna också i 90:e minuten. Det hjälper förstås också att ha stora spelare som Klose och Lahm. Ett reservbetonat Turkiet hade ingen liknande fixstjärna. 

Men det Turkiet har gjort är ändå otroligt. Jag var ganska säker på att de skulle bli slagpåse i Grupp A, och följdaktligen åka ut direkt, och så går de till semifinal, och är nära en final! Det som mest imponerar i Turkiets spel är deras offensiv. De spelar ingen roll vem motståndaren är, de spelar ändå anfallsfotboll. Deras attityd mot motståndarna verkar vara typ: "ni kanske är bättre än oss på pappret, men det skiter vi i! Vi ska slå er ändå!" Trots att de borde vara sämre än sina motståndare lägger de sig inte, som brukligt är för sämre lag, på defensiven utan anfaller och går in för att vinna matchen. Jag får nog säga att det här turkiska laget imponerar med än det som tog VM-brons 2002. Det turkiska VM-laget fick relativt lätt motstånd på vägen fram mot semifinalen, det enda riktiga storlaget de mötte var Brasilien. Dessutom var det laget också mer namnkunnigt och rutinerat än årets turkiska lag, och hade så vitt jag minns laget intakt hela turneringen. Så visst är det en stor bragd Turkiet har stått för i år. 

Ikväll ska då Tyskland få en finalmotståndare. Återstår att se även turneringens andra skällag, Ryssland, nu får ge sig. I vilket fall lär det bli en rolig match.   

Det kan knappast ha undgått någon att Sverige åkte ur EM igår. Och de stod dessutom för ett uselt spel, som i stort sett lämnade allt övrigt att önska. Vi blev utspelade av ett lag som egentligen borde vara sämre än oss, i alla fall om man ser till spelarmaterialet. Nästan lika utspelade som mot Tyskland för två år sedan. Men då mötte vi ett storlag, den här gången kämpade vi mot ett lag som vi normalt ska kunna slå. Men Ryssland stod för ungdomlig energi och snabb offensiv, medan våra spelare mest stod och såsade på egen planhalva. Det var som att vi bad om att släppa in mål. Den här gången skedde heller inga mirakel, som vändningen mot Turkiet i VM-kvalet till 2002, Anders Svenssons frispark mot Argentina i denna turnering, Mattias Jonsons kvittering mot Danmark i EM 2004, eller Ljungbergs nick mot Paraguay 2006. Därmed kan man konstatera att miraklernas tid är förbi för det svenska fotbollslandslaget. Vi hade helt enkelt inte flytet med oss i den här turneringen, men vi spelade inte heller bra. Och tur är ju som bekant något man förtjänar. Okej, vi slog ju faktiskt Grekland, och det var en bra match, jag ska inte förringa Sveriges insats där. Men Grekland har varit slutspelets i särklass sämsta lag, i träningsmatcherna inför EM tappade de poäng mot mindre framstående lag som Armenien och Ungern. Så det är väl egentligen ingen större merit att slå dem. Man borde ha förstått vad som skulle hända efter förlusten mot Ukrainas B-lag i genrepet. Och visst blev folk negativa efter den matchen. Men förväntningarna trissades åter upp efter segern mot Grekland. Folk borde vara smartare, och förstå att en seger (eller förlust) inte avgör ett helt mästerskap, i alla fall inte i gruppspelet. Man spelar faktiskt tre matcher i ett gruppspel! 

Nu är det nog faktiskt dags för Lars Lagerbäck att avgå. Han har gjort mycket bra för det svenska landslaget, men sedan 2004 har vi succesivt gått bakåt. Det kan vara bra med lite nytt blod på tränarbänken. Dessutom måste några spelare i startelvan bytas ut. Anders Svensson kan vara kvar i landslaget, men in med Kim Källström i startelvan istället. Den som tycker att Svensson varit bättre än Källström i landslaget de senaste två åren vet ingenting om fotboll. Källström av stått för avgörande insatser i flera matcher, medan Svensson mest varit anonym. Henke Larsson måste definitivt bort från landslaget, han är för gammal nu, och gjorde väl ingen (förutom möjligen Sveriges samlade journalistkår) glad under EM. In med Elmander i startelvan, då blir det nog fart och fläkt. Det kan alltså vara så enkelt som att sätta in Källström och Elmander i startelvan, för att det ska bli annorlunda. Två snabba spelare i sina bästa år istället för två slöa gamlingar. Det skulle kuna förvandla Sveriges spel.     

Det var vad jag kallade gårdagens match mellan Frankrike och Italien (de två VM-finalisterna) på förhand. Blev matchen då årets bästa hittills? Nej, det har spelats bättre matcher i EM i år. Men nog var det en bra match alltid. Det var bra spel rakt igenom, och Frankrike kunde matcha italienarna ett tag trots en man mindre. Men bortsett från början av andra halvlek, då Frankrike pressade, var Italien aldrig riktigt skakat. De gjorde sin klart bästa match hittills i mästerskapen, och började spela som de världsmästare de är. De två målskyttarna Pirlo och DeRossi var också matchens lirare, och dominerade mittfältet. Pirlo med sina passningar och DeRossi med sina dribblingar och löpningar. Jag tror ju på Italien som vinnare av EM-turnerningen, men började tvivla lite efter deras två första matcher. Nu är de med i leken igen, och visst har de stor chans att vinna. Kvartsfinalen mot Spanien blir säkert en höjdare. Frankrike å andra sidan är EM:s stora besvikelse. VM-finalist för två år sedan, och nu ut i gruppspelet med bara en poäng och ett gjort mål. Av spelarna var det egentligen bara Ribery som imponerade, killen är ju ett geni! Synd att han skadade sig mot Italien. Vem vet, med honom på planen hade Frankrike kanske nått ett bättre resultat. Problemet för Frankrike är förmodligen att de är i en generationsväxling, med många unga, oerfarna spelare, och många äldre som sett sina bästa dagar. De nya unga gardet, med Ribery i spetsen, kan nog leda Frankrike till nya framgångar om ett antal år.

Så ikväll spelar då Sverige för att nå kvartsfinal. Ingen match är lätt i ett EM-slutspel, men får de bara spelet att fungera, så finns alla förutsättningar för att det ska bli en kvartsfinalplats.

Att Sverige förlorade mot Spanien var ju knappast en överraskning för någon. Men nog var det bittert att David Villa skulle få in bollen när det bara var en halv minut kvar. Man satt då och hade förhoppningar på att de skulle hålla ut och klara 1-1. Men turen var inte med oss den här gången, och spelar man som vi gjorde i andra halvlek, så får man räkna med att släppa in mål. Men det hade ju trots allt inte spelat någon roll om vi fått oavgjort, för det hade ändå varit samma utgångsläge mot Ryssland på onsdag. Matchen mot Spanien var väl ändå ganska bra, håller man ett storlag under kontroll i 90 minuter så är det bra gjort. Dessutom hade vi en väldigt bra period den andra halvan av första halvlek, då vi förde matchen och Zlatan gjorde sitt mål.

Men det var beklämmande att se att Sverige inte hade något anfallsspel överhuvudtaget i andra halvlek. Bara för att Zlatan tvingades utgå slutade vi anfalla. Varför ska vi behöva vara så beroende av honom? Jag menar, vi har klarat oss bra utan Zlatan tidigare. När vi slog Spanien med 2-0 på Råsunda var han inte med. Och han var inte på plan när vi gjorde mål i VM. Dessutom tog det två och ett halvt år innan han gjorde mål i landslaget igen (mot Grekland i tisdags), och under den perioden har vi ändå klarat oss ganska bra. Så vad är grejen nu? Förmodligen är det så att de övriga spelarna blev osäkra när Zlatan, vår största stjärna, utgick. De började kanske känna att de inte kunde hota Spanien offensivt utan honom på plan, och backade istället hem. Det handlar alltså om mest om psykologiska faktorer. När Zlatan inte var med överhuvudtaget, som i matchen mot Spanien i kvalet, så visste de andra spelarna det från början, och kunde skapa ett eget spel utan Zlatan. När han nu är med från början och tvingas utgå i andra halvlek skapas det osäkerhet hos de andra spelarna när vår största stjärna inte kan vara med längre. Förhoppnigsvis kommer Zlatan att kunna delta mot Ryssland. Om inte så får man hoppas att resten av laget förbereder sig för att meja ner ryssarna som en lagmaskin. Samtidigt kan vi inte sätta all tillit till Zlatan. Sverige är ju trots allt ett lag, och vi ska vinna som ett sådant. Tvingas Zlatan återigen utgå i matchen mot Ryssland och vi har ett osäkert resultat vid denna tidpunkt kan det bli väldigt jobbigt.

Förutom Zlatan fanns det andra spelare som stod för bra insatser mot Spanien. Framförallt Olof Mellberg som var en jätte i backlinjen och höll världsklass. Mikael Nilsson var också bra. Detta är en spelare som jag tidigare varit kritisk till, men som i denna turnering gjort två riktigt bra matcher. Slutligen en fett jävla långfinger till alla dem som velat ha bort Daniel Andersson från landslaget! Nu när han gjort två grymma matcher har kritiken tystnat, och de som har kritiserat Danne har nu börjat hylla honom. De verkar i alla fall ha insett att de hade fel.

Grymt starkt av Turkiet att hämta upp ett 0-2 underläge mot Tjeckien på en kvart. Jag, och många med mig, trodde att Turkiet skulle bli slagpåse i Grupp A, och inte få med sig en enda poäng. Men de har gjort tre bra matcher, och spelar respektlöst mot på pappret bättre lag, och står också för en trevlig fotboll. Kroatien kommer inte att få det lätt i kvartsfinalen.

Så fick Sverige då den start på EM som alla svenskar hoppats på. En seger i första matchen kan bli mycket viktig för fortsättningen. Problemet för mig var att jag jobbade när matchen gick, så jag kunde inte följa den direkt i tv. Från mitt jobb på Bakken försökte jag istället följa den via radio, men det var störningar hela tiden så det blev svårare än vad jag hade trott. Jag lyckades i alla fall uppfatta att vi vann med 2-0, och att Zlatan och Petter Hansson gjort mål. Sedan när jag kom hem så kunde jag kolla den på video eftersom jag spelat in den. Och visst blev jag nöjd! Sverige stod för ett mycket stabilt spel. Ingen propaganda fotboll, men i stort sett taktiskt fulländat utan några större misstag. Fotboll "the Swedish way", eller "the Lagerbäck way" om man så vill. Detta räckte för att spräcka Greklands defensiva system, som inget lag klarade av för fyra år sedan. Dock ska tilläggas att grekerna var bättre då. Det var alltså inte så illa som det hördes på radion, där Lasse Granqvist hakade upp sig på att Sverige inte skapade några chanser i första halvlek. På TV4 var det mer positiva, och konstaterade att Sverige förde spelet i första halvlek. Jag håller med. Sverige var bra i första halvlek liksom i hela matchen.

Matchens lirare tycker jag att Petter Hansson var. Vilken kämpe! Han plockade ner grekerna de flesta gånger de lyckades komma till anfallssituationer, och så gjorde han ju ett riktigt kämpamål! Ett mål typiskt för Hansson, kämpe som han är. Härligt också att Zlatan äntligen fick göra mål i landslaget igen. Hans mål kom lite som en blixt från klar himmel, då han hade varit osynlig dittills i andra halvlek, och även lagets spel verkade ha hamnat i stiltje. Men med ett skott rakt upp i krysset förlöste Zlatan oss. Så gör en världsstjärna! Att ha en spelare som Zlatan är en väldig fördel i ett stort mästerskap. Måste självklart hylla Daniel Andersson också, ljusblå som jag är. Vilken match han gör! Han lyckades styra spelet både offensivt och defensivt. Nu fick han också visa alla 08:e journalister vilken bra spelare han är, och att han väl förtjänar sin plats i landslaget. Man behöver inte spela utomlands eller i något Stockholms- eller Göteborgslag för att vara en bra landslagsspelare! Synd bara att Chippen blev skadad. Han visade lovande takter fram till bristningen, och hade säkert kunnat bli nyttig för oss i turneringen. Så visst är det ett avbräck. Men nu får förmodligen Sebastian Larsson chansen, och det är ju positivt för honom att få chansen i stort mästerskap, med tanke på den rutin han kommer få av det. Förhoppningsvis är det positivt för laget också.

Nu blir det alltså Spanien i nästa match på lördag, och det blir jävligt tufft. Jag såg ju inte Spaniens match mot Ryssland, men att vinna med 4-1 i ett stort mästerskap är imponerande. Vi möter alltså ett lag med idel världsstjärnor, och lär få kämpa hårt om vi ska få någon poäng. Men, vi slog ju faktiskt Spanien på Råsunda i kvalet. Låt vara att Spanien var i dålig form då, men en seger är en seger. Då lyckades Mellberg och Hansson plocka ner Torres och Villa, så varför skulle de inte kunna gör det igen? Ingenting är avgjort på förhand.

Det som är lite synd med den här turneringen hittills är att hemmalagen Schweiz och Österrike hittills inte tagit någon poäng. Det är ju liksom meningen att det ska gå bra för hemmalagen i de stora slutspelen. Med andra ord skulle det inte vara helt fel om Österrike slog Polen ikväll så att hemmafansen kan få något att glädja sig åt.

Igår inleddes alltså EM med två matcher i Grupp A, Schweiz- Tjeckien och Portugal- Turkiet. Och vi fick se två ganska bra matcher, med en hel del chanser och tre mål. Intressant är att två av målen gjordes av spelare som jag aldrig tidigare hört talas om, Vaclav Sverkos i Tjeckien och Raul Meireles i Portugal (låt vara att den senare gjorde sitt mål efter ett fenomenalt förarbete, och fick ett läge där det var omöjligt att missa). Men detta är också charmen med stora mästerskap, det kommer alltid fram nya spelare, som får sina genombrott. Synd för Schweiz att de förlorade igår, nu kommer de nog få det tufft. Jag trodde att de skulle bli EM:s stora överraskning, får se hur det blir med den saken. Att Portugal vann var ju knappast oväntat, de gjorde vad de skulle mot turkarna, som trots allt stod upp överraskande bra.

Portugal är väl en av favoriterna till guldet, men jag tror att det blir Italien som drar det längsta strået i kampen om EM-bucklan. De har det starkaste laget, och erfarna spelare. Ska bli intressant att se dem mot Holland imorgon, då de får bekänna färg direkt.

Incidenten med Zlatans uttalande om vem som ska få spela från start är återigen en uppförstoring av media. Så fort fotbollslandslaget är med i ett stort mästerskap så måste media göra minsta lilla smågrej till något enormt. Minns VM för två år sedan då de fick Ljungbergs och Mellbergs tjafs efter trinidadmatchen till att bli ett tecken på att laget var splittrat. Samma sak med skadorna inför den här turneringen. Erik Edman är den enda spelaren som inte kan delta på grund av skada. Resten är med, och alla har spelat i träningsmatcherna. Alltså är det inte så farligt som våra medier försöker få det att se ut som.

Två nya matcher ikväll. Ska framför allt bli intressant att se Österrike- Kroatien. Ett hemmalag har sällan varit så nedsnackat som Österrike. Just därför tror jag att de kan överraska, de har inte så mycket att förlora. Ska bli intressant att se vad de kan göra.

Så var då genrepet inför EM avklarat, men det var inte någon rolig match man fick se. Sverige blev bortspelat av ett orutinerat ukrainskt landslag utan stjärnor. Det var oerhört frustrerande att titta på! Ukraina hade ofta öppen gata fram till Sveriges mål, försvarsspelet fungerade helt enkelt inte. Anfallsspelet fungarade dock bra i första halvlek, och vi fick till en hel del snygga kombinationer. Chippen stod för en mycket bra insats ute på kanten, med ett mycket tekniskt och snabbt spel. Zlatan stod också för en hel del läckerheter, och gjorde det mesta rätt, utom mål. Men i det defensiva spelet är det bara Mellberg som får godkänt. Han hade ofta kontroll på Ukrainas offensiva spelare, medan resten av backlinjen såg allmänt förvirrade ut, och slog bort bollar och felpassade. Till och med Petter Hansson, som annars brukar vara så stabil, stod för en dålig insats. Och visst är väl Henke Larsson överskattad? Kommentatorerna hade honom som kandidat till matchens lirare, men så bra var han väl inte? I svenska medier finns en allmän "Henke hysteri". Alla tycker att han är så fantastisk, och borde spela från start i EM. Minsta lilla rörelse han gör på planen får han beröm för. Men ärligt talat...Henke är förbi sina bästa år nu. Visst, han var en spelare i absolut världsklass, och är en av Sveriges bästa genom tiderna. Men han hade sin peak för några år sedan. Nu är håller han inte samma klass längre. Jag tycker inte han ska spela från start i EM, vi har bättre anfallare.

Nu börjar alltså snart EM, och med tanke på hur Sveriges försvar såg ut idag finns det anledning att vara orolig. Tänk bara på vad Torres eller Charisteas kan göra om de får de ytorna som Ukrainas spelare fick idag. Jag ryser av obehag vid blotta tanken på vad som kan hända då. Men Sveriges försvar har ju varit stabilt tidigare, så förhoppningsvis kan Lagerbäck få ordning på det igen.