tifosi

Jag har fortfarande svårt att fatta vad det var som hände på Swedbank stadion igårkväll. MFF fullständigt utklassar Elfsborg, ett topplag, efter en hittills bedrövlig säsong där vi nästan inte alls har kunnat göra mål! 5-0 som en blixt från klar himmel! Innan matchen tvivlade jag på om vi skulle vinna överhuvudtaget, jag hade än mindre trott på en total uskåpning, men det var alltså vad som skedde. Sydsvenskan sammanfattar det ganska bra med dagens rubrik på förstasidan: "Plötsligt en storseger". Ingen hade ju räknat med detta. Visst slog vi ju djurgården med 2-1, men utan att imponera. Men så stod vi alltså för en stormatch igår, där vi spelade propagandafotboll och allt, precis ALLT, stämde. Inget snack om att det här var MFF:s bästa match för säsongen, sånt här spel har vi inte precis varit bortskämda med i år. Och dessutom blev det en gruvlig revansch på Elfsborg för fjolårets 0-4 debacle i Borås i en grymt tragisk match. Igår var det alltså helt omvänt! 

Inför matchen fick jag hjälpa till med att hålla en banderoll. Jag vet fortfarande inte exakt vad som stod på den, men det har något att göra med att det behövs förändring i MFF:s styrelse. Detta är en fråga jag egentligen inte vill uttala mig om innan säsongens slut. Tur iallafall att banderollen sänktes lagom till avspark så att man fick se matchen. Sedan tar det inte lång tid innan Daniel Larsson får bollen i utkanten av straffområdet, och klipper till...rätt upp i högra krysset!! Ett underbart mål! Strax därefter får Jille till ett inlägg som Gische enkelt nickar in. 2-0 efter 6 minuter, vilken chocköppning! Sedan fortsätter vi att skapa chanser med jämna mellanrum, bland annat en frispark av Ricardinho. Elfsborg är bleka och skapar knappt något, tydligen chockade av öppningen. När Eddie slår in 3-0 strax före paus blir jag ändå lite rädd. Självklart är det Geflematchen från 2006 som ligger och spökar i bakhuvudet. Ska vi lyckas hålla 3-0 i andra halvlek den här gången? Elfsborg är ett starkt lag och måste väl ändå få en utskällning och lyfta sig i andra halvlek?   
Men min oro visar sig vara obefogad, för Elfsborg är fortsatt likbleka i andra halvlek. Och sedan gör Eddie 4-0 när han elegant dribblar av Ante Covic i Elfsborgs mål och sätter in den. Stämningen är fullständigt magisk i andra halvlek. Förmodligen är den till och med bättre än i helsingborgsmatchen senast. Hela stadion är med och sjunger och klappar fram MFF mot segern. När Daniel Larsson sedan nickar in 5-0 är lyckan total! Eddie är sedan nära att fullborda förnedringen med att lobba in 6-0, men bollen går strax över. Men det blir en strålande seger, och som sagt, säsongens klart bästa match!

I en sån här match är det svårt att lyfta fram enskilda spelare, varenda en stod för en bra insats igår, men det är inte så svårt att se vilka som var arkitekterna bakom segern. Det nykomponerade anfallsparet Larsson- Eddie gjorde det strålande igår! Daniel Larsson öppnade upp Elfsborgs försvar med sina löpningar, och var iskall inne i straffområdet när han fick chansen, och hans 1-0 var matchens snyggaste mål. Matchens lirare enligt mig. Men Eddie var inte långt efter. Tillsammans med en snabb löpande anfallare som Larsson fungerar han strålande, och han har blivit allt giftigare inne i straffområdet. De två målen mot djurgården verkar ha gett honom en pånyttfödelse. Sedan måste jag också nämna Gische och Jille som kom runt strålande på sina kanter och fick in bra bollar i straffområdet. Och ingen saknade Wilton. Faktum är att det blir ett snabbare spel när han inte är med och stannar upp det. När Wilton får bollen försöker han ofta dribbla sig fram och det stannar upp spelet. Frågan är om det inte var ett misstag att värva den där brassen. Statistiken talar iallafall sitt tydliga språk. På de fyra matcher där han inte har varit med har det blivit fyra segrar. Som experterna i fotbollskväll sade igår; det blir en utmaning att få in Wilton i laget. Jag har dock fortfarande inte helt tappat tron på honom. Får han bara en hel försäsongsträning i ryggen till nästa säsong kan det nog bli roligt att ha honom i laget.

Spelet som MFF presterade igår var av SM-guld klass. Första segern mot Elfsborg sedan guldmatchen 2004 blev också den magisk! Dock inte tillnärmelsevis lika magisk som matchen den 28 oktober 2004. Spelet var dock bättre igår, då det för fem år sedan handlade om en halvdan 1-0 seger, som ju trots allt ledde till SM-guld vilket vi är långt från just nu. Jag kommer ihåg att jag blev imponerad av Elfsborg när jag såg dem krossa Halmstad med 4-0 i en tv-match i våras. Och nu förnedrar vi Elfsborg med ännu större siffror! Satan vad gött! Det var också en välbehövlig känga till alla journalister, främst från huvudstaden, som gör allt för att förnedra MFF när det går dåligt för dem. Med detta sagt så räddar denna seger knappast säsongen för oss, den är förmodligen redan bortom all räddning. Men den är ett ljus i mörkret, och ett ganska stort sådant. 5-0 mot Elfsborg!!! Någon som kan upprepa det???

Vilken match!! 5-0 till MFF, vem hade kunnat tro det?? Allting fungerade idag och vi gjorde vår bästa match för säsongen. Är för trött för att skriva mer nu. Återkommer med en fullständig matchrapport de närmaste dagarna.

Så var det dags för match igen imorgon, och den här gången blir det ett riktigt tufft motstånd för MFF. Det räcker inte att spela som mot djurgården om vi ska vinna den här matchen. Men, om Eddie kan fortsätta göra mål, och försvaret och Johan Dahlin också håller samma form som i de föregående matcherna så kan det gå. Trots skillnaden i tabellplacering mellan lagen så tror jag på en jämn match. Förhoppningsvis blir det seger för MFF, men det lutar väl mer åt oavgjort om man kollar statistiken. De senaste fyra åren är det nämligen såhär att mötena mellan MFF och Elfsborg i Allsvenskan slutat med en vinst för Elfsborg och en oavgjord match per år. Och krysset har mestadels kommit på hemmaplan medan Elfsborg vunnit i Borås, undantaget 2007. Och eftersom Elfsborg vann i våras ska det väl bli oavgjort nu. Men kanske inte. Statistik är ju till för att brytas, och vi har ju inte slagit Elfsborg sedan den där magiska matchen år 2004, så det borde vara dags nu.

Så fick då MFF till slut vinna en match i allsvenskan igen, när det som bäst behövdes. Men detta är inte det största samtalsämnet från gårdagens match, det är snarare det faktum att djurgårdsfansen ställde till med en skandal. I vilket fall, en skön och nödvändig seger blev det.

Jag var inte på plats i Stockholm igår, i vissa fall är det skönare att stanna hemma. Framför TV:n fick jag se ett MFF som spelade halvkasst, men till slut avgick med segern ändå. Men som jag konstaterat tidigare; det verkar vara nyckeln till vinst för MFF. Spelar vi borta mot en kass motståndare, som Trelleborg, Halmstad och nu djurgården (undantag öis), så brukar vi göra en godkänd insats och vinna matchen. Hemma dominerar vi oftast matcherna, men vinner aldrig. Men så blev vi ju igår också inbjudna i matchen tack vare Pa Dembo Tourays tabbe, där Ofere kunde nicka in 1-1 som en blixt från klar himmel. I andra halvlek hände inte så mycket spelmässigt, utan vi gjorde vad som krävdes för att vinna, ännu ett mål av Eddie efter en strålande framspelning från Gische.

Det som istället hände i andra halvlek tog sin början på djurgårdens supporter-läktare efter Kruys hyschande av publiken, som då fick tuppjuck och började kasta in saker. Detta resulterade vidare i utvisning på Jan Tauer efter att han riktat en skalle mot Kruys, och ett par minuter senare i att två korkade djurgårdare kom in på planen. De trodde förstås de var skitcoola, men de såg snarare ut som två vandrande vålnader på crack. Fan vet om de inte var höga, för jag såg att djurgårdens spelare och ledare försökte snacka med dem, men idioterna verkade inte vara kontaktbara. Hursomhelst, det blir nästan alltid någon skandal när storstadslagen möts i Stockholm. Detta kulminerade år 2006, när hammarby fansen skämde ut sig i derbyt mot djurgården och därmed fixade poängavdrag till sitt lag. Det var också detta år som folk stormade planen under landskampen mellan Brasilien och Ecuador. Sedan har det fortsatta med några mindre händelser varje år. Stockholmsfans har tydligen väldigt svårt att hålla sig i skinnet. Sedan är det ju också märkligt att vakterna inte lyckades stoppa enbart två huliganer. Man måste helt enkelt jobba med arenasäkerheten i huvudstaden. Sedan att vissa djurgårdare klagar på Kruys hyschande är mest löjligt. Spelarna måste tåla provokationer, varför kan inte fansen göra det? Daniel Sjölund gjorde något liknande förra året i matchen mellan MFF och djurgården på stadion. När han gjort mål så jublade han i riktning mot oss MFF-fans. Visst fick han en och annan förolämpning efter sig, men vi kastade fan inte saker på honom. Visst kastar vissa så kallade MFF-supportrar in saker ibland, men det verkar inte vara så vanligt som hos stockholmsfansen. Något måste iallafall göras åt det, spelarna måste ju känna sig säkra på planen.

Tillbaka till själva matchen nu då. Jävligt kul för Eddie att han fick sätta två mål. Det kanske kan höja hans självförtroende så att han kan komma igång. Allt han behövde var lite hjälp från Touray. Sedan gjorde också Gische en strålande match, med passningen till Eddies 2-1 mål som kronan på verket. Han behöver dock göra lite mer av just detta, alltså passa, så kan hans upprullningar av motståndarna bli riktigt effektiva. Sedan går också Rick Kruys från klarhet till klarhet. Det var han som satte igång spelet i andra halvlek, förutom att han retade upp djurgårdarna. Han borde definitivt få spela från start när han kommer tillbaka från avstängningen. Det borde dock inte Robert Åhman-Persson gör, han står mest för felpassningar och nickar som inte leder någon vart. Får hoppas Danne är tillbaka i nästa match. Detta blev ju trots allt en dyrköpt seger, eftersom Wilton, Agon och Kruys är avstängda mot Elfsborg. Därför behövs verkligen en ledargestalt som Danne i den matchen. Om Eddie också kan fortsätta på den inslagna vägen skulle det vara mycket bra. Det behövs i en så pass tuff match som det lär bli.

Men det blev ju trots allt en seger igår och det är jag glad för. För detta ska vi tacka Eddie som gjorde två mål. Tack också till Pa Dembo Touray för tavlan, och tack Kruys för spelet och för hyschandet som retade upp hemmafansen, och tack djurgårdens svar på Knoll och Tott för att ni störde rytmen i matchen och därmed ert eget lags spel, vilket resulterade i att de inte lyckades med någonting efter uppehållet. Vi lär inte få hjälp från utomstående mot Elfsborg, så där krävs en gedigen laginsats.

Det är väl vad man kan säga om MFF:s match mot hif i onsdags. Efter två urusla matcher där inget har fungerat var det som vanligt igen. Vi spelar bra fotboll... men kan inte göra mål.

När jag kommer in på stadion förstår jag direkt att det är ett stort tifo på gång. Man ska med hjälp av ballonger forma MFF, och vi som står utanför dessa "bokstäver" ska kasta konfetti och serpentiner när spelarna kommer in på planen. Och tifot blir också riktigt kul att genomföra, och ser mycket bra ut från min position, men jag kan dock inte se hur hela grejen såg ut. Men serpentinerna och konfettin som flyger omkring skapar iallafall en god stämning, jag känner mig nu riktigt peppad inför matchen. Att det är mycket folk på läktarna gör ju inte heller saken sämre. Det verkar inte spela någon roll hur det har gått i de tidigare matcherna när det är hif-derby. Och spelarna verkar också vara peppade för de börjar matchen med att pressa hif rejält. Bland annat får Wilton iväg ett farligt skruvat skott på volley som hif-målvakten räddar. MFF fortsätter att pressa halvleken ut, Gische nickar bollen tätt utanför vid ett tillfälle. hif sticker upp med en och annan halvchans ibland. Det mest anmärkningsvärda som sker i närheten av MFF:s straffområde är dock att Rene Makondele tar lång tid på sig att slå en hörna, eftersom vi MFF-supportrar buar för mycket åt honom, man ser hur han tittar upp mot läktaren. Det där brukar man inte se, spelarna verkar för det mesta kunna stänga ute vad supportrarna gör. Får hoppas att det inte var på grund av att han fick något rasistiskt tillrop efter sig. Eller så är det kanske så att när man står närmare planen, som på Swedbank stadion är det lättare att störa spelarna.

I andra halvlek når stämningen stundtals astronomiska höjder. Det är riktigt bra drag på oss supportrar, vi använder våra röstresurser väl, och vi lyckas också få större delen av sittplatspubliken att klappa med. Det är nästan som under de gyllene åren under detta decenium, 2002-04. Detta är också en fördel med en mindre stadion, det blir mer tryck eftersom man hörs mer som supportrar. Sedan är det också vissa supportrar som ägnar sig åt fel saker, nämligen att kasta serpentiner på Pär Hansson i hif-målet. Visst kan man terrorisera motståndare med burop, hån och dylikt, men jag tycker gränsen går vid att kasta saker, även om serpentinerna knappast gör någon skada. Sedan skapar MFF också mindre i andra halvlek, och nu har hif väl så många chanser. De kommer nära mål en gång när Dusan Melicharek i målet fumlar, men han får hjälp av Sudic att reda upp situationen. Jeffrey Aubynn kommer in och är företagsam,och skapar ettt par chanser, men inte heller han lyckas göra mål. Och vi får alltså, som så många gånger förr, nöja oss med 0-0.

Nu har ju, som väl är, inte sett någon av matcherna mot ÖIS och Häcken, men jag törs ändå säga att den här matchen var ett fall framåt jämfört med dessa två matcher. Eller som jag nämnde tidigare, snarare ett fall tillbaka till gamla vanor. I den här matchen hittade vi åtminstone spelet igen, men vi kan fortfarande inte göra mål. Rolle har ju nu, äntligen, bytt spelsystem men det hjälpte alltså inte i den här matchen. Problemet med målskyttet kanske snarare sitter i spelarnas huvuden än i spelsystemet. Men, det här var ju första matchen i årets allsvenska som vi körde 4-4-2, så det bör vara värt att testa det igen. Sedan måste vissa anfallare komma igång, exempelvis Wilton. Han försöker ju att dribbla och skjuta så gott han kan, men han borde passa mera. Sedan fattar jag inte vad Eddie gör på planen. Killen har fan inte gjort mål när mer än hälften av allsvenskan är spelad, och han har varit på plan i nästan alla matcher. Då ska han bara vara på bänken. Punkt. Robert Åhman-Persson gjorde inte heller någon strålande insats i måndags. Han är mest ivägen hela tiden, eller så dräller han med bollen. Men så kommer ju Daniel Andersson tillbaka i nästa match, så då får Åhman vara på bänken. Vissa spelare förtjänar självklart beröm också efter matchen. En av dem är Jasmin Sudic, som fortsätter att imponera. I honom har vi en grym försvarstalang, det är bara att hoppas på att vi får behålla honom ett tag till. Även Gische gjorde en bra match. Han är jävligt bra när han får till sina löpningar och dribblingar, och han visade mot hif att han är väl värd en plats i startelvan. 

Så det blev alltså ingen seger nu heller och det ser fortfarande illa ut. Dock har Rolle fortfarande mitt stöd, och han kommer ha det säsongen ut, så får vi se efteråt var vi hamnar i tabellen, om han ska avgå eller inte.