En tillbakablick på 00-talet

Så är då 2000-talets första decennium snart till ända. Av naturliga skäl är hysterin inte lika stor som inför det förra decennie-skiftet som också var millenium skifte. Under 1999 var det snack om det nya milleniet överallt, hela tiden. Nu, år 2009, har knappt någon uppmärksammat att vi går in i ett nytt decennium förrän under de senaste månaderna. Ett nytt decennium är dock inte tillnärmelsevis så unikt som ett nytt millenium. Men det har dock hänt en hel del som gör det här decenniet värt att uppmärksammas.

Det folk framförallt kommer att minnas från det här decenniet är ändå de stora tragiska händelserna som till exempel 11 september, mordet på Anna Lindh, och tsunamikatastrofen. 11 september attacken fick ju också långtgående konsekvenser. Det var denna attack som ledde till att USA startade kriget mot terrorismen, vilket ledde till invasioner av Afghanistan och Irak, och ett oräkneligt antal onödiga och tragiska dödsfall. Folk dör fortfarande i dessa länder på grund av USA:s misslyckande med att få till fungerande demokratier.

Annars kan man nog säga att en genomgående känsla det här årtiondet har varit pessimism. Delvis på grund av företeelserna jag nämnde ovan, men också på grund av hot som den globala uppvärmningen och finanskrisen. Dessutom finns det fler flyktingar i världen nu än någonsin och en stor del av jordens befolkning lever fortfarande under miserabla förhållanden. Debatterna om flyktingar och klimatet har ju funnits tidigare, men dessa har eskalerat under 00-talet. Att klimatet kommit upp på agendan kan nog mycket tillskrivas Al Gore. Efter att hans film "En obekväm sanning" haft premiär, har fler männsikor börjat tänka på hur de påverkar miljön, och "klimatsmart" har blivit ett av vår tids mest använda begrepp. Att det hela nu kulminerar med klimatmötet i Köpenhamn såhär i slutet av årtiondet är väl bara naturligt. Fast frågan är om det inte är lite för sent för att komma på att vi överkonsumerar jordens resurser. Debatten om flyktingmottagande har också rasat i vår del världen. Ska vi ta emot flyktingar, och i så fall hur många ska vi ta emot? Flyktingar ses som en börda länderna i den rika världen, och de vill gärna lasta över den på andra länder. Högerpopulistiska partier har haft framgång med att måla upp flyktingar/invandrare som hot eller problem. Vad politikerna verkar ha glömt är att flyktingarna också är människor och inte bara ett begrepp i samhällsdebatten som ska utnytttjas för att nå de politiska målen.

Om vi nu lämnar det tyngre bakom oss och går åt det mer lättsamma hållet så är ju det som jag gör just nu signifiktativt för 00-talet. Det här årtiondet kommer nämligen också att bli ihågkommet för alla nya internet fenomen som kommit fram. Bloggar, google, facebook, twitter, youtube, wikipedia, myspace etc. är alla fenomen som är typiska för detta decennium. Om 90-talet var årtiondet då internet blev var mans egendom är 00-talet årtiondet då vi lärde oss att utnyttja internets fulla potential för att framhäva oss själva och/eller våra åsikter. Detta är decenniet då vårt privatliv blev ett allmänt intresse. Detta började med dokusåporna där mer eller mindre korkade människor med eller utan talang fick synas i rampljuset.  Och i och med bloggandet, som eskalerat de senaste åren, har alla som vill nu kunnat få sina 15 minuter i rampljuset. Det har också skapat en ny typ av kändisar. En ansenlig mängd människor har nu blivit kända enbart genom sina bloggar, folk har blivit världskändisar genom att skämtsamma videos med dem lagts ut på youtube och antalet artister som slagit igenom via myspace borde nu ha nått ganska höga siffror. Dessa fenomen har också förändrat vår kommunikation. Nu behöver vi inte längre ringa eller mejla en vän för att höra vad han/hon håller på med för tillfället. Det är bara att kolla dennes blogg, facebook eller twitter för att hålla sig a jour. 

Jag ska avsluta det här inlägget med att lista ett antal låtar och filmer (utan inbördes ordning) som jag har tyckt bäst om det här årtiondet. Detta är mina egna åsikter, jag har ingen ambition att försöka vara smakdomare eller liknande. Eftersom detta är en blogg som i huvudsak inriktar sig på sport så kommer jag någon gång de närmaste veckorna att publicera ett inlägg som sammanfattar sporthändelserna under 00-talet. 

Låtar: Brainstorm-My Star, Coldplay- Yellow, Wheatus- Teenage Dirtbag, Melody Club- Electric, Manic Street Preachers- Ocean Spray, Ash- Shining Light, Kent- Dom andra, The Libertines- Time for heroes, The Mo feat. Kris Le Mans- Nostalgia Locomotive, Babyshambles- Albion, Muse- Starlight, Plain White T's- Hey there, Delilah, The Ark- Absolutely no Decorum, Johnossi-18 Carat Gold.

Filmer: Sagan om ringen- filmerna, Traffic, Ocean's Eleven, Crash, Sin City, En sen kväll på McCools, Hairspray, Jalla Jalla, Män som hatar kvinnor, Minority Report, Skruva den som Beckham, Butterfly Effect, Vantage Point, Love Actually, 2012.


MFF 100 år!- MFF-Nottingham 12/9 1995

Nästa år fyller mitt favoritlag Malmö FF hundra år! Samtidigt så fyller mitt eget engagemang för klubben femton år. Det var nämligen 1995 som som jag började heja på MFF och följa deras matcher. För att fira detta väljer jag nu att i tio inlägg blicka tillbaka på tio matcher under dessa år som varit speciella för mig (de flesta förmodligen också för andra MFFare). Givetvis finns det fler än tio matcher under denna period som varit speciella. Men jag väljer ut de tio matcher, som jag anser vara de mest speciella. Den här gången har turen kommit till UEFA-cup matchen mot Nottingham Forrest från 1995, den bästa matchen jag någonsin har sett MFF göra i Europa-spel.

Det var alltså ett topplag från Premier League vi skulle möta i den första omgången av UEFA-cupen den här höstdagen, efter att enkelt ha salgit ut irländska Dundalk i kvalomgången. Nottingham hade slutat 3:a i Premier League säsongen innan (på den här tiden fick bara ligamästare spela i Champions League), så det var ett minst sagt tungt motstånd vi stod inför. Det var ju också en repris på Europacupfinalen 1979, vilket jag vid denna tidpunkt dock knappt var medveten om. Jag var däremot väldigt spänd på att se matchen, även om jag var lite rädd för engelska huliganer, som var beryktade på den här tiden. Men det var iallafall inget bråk så vitt jag märkte, Nottingham hade i och för sig med sig en hel del fans, men jag märkte dem inte så mycket där jag stod på hemmaläktaren, vi hade hittat dit vid det här laget. Det var MFF som förde spelet matchen igenom och spelade i stort sett ut det dåvarande storlaget Nottingham. Men det var engelmännen som hade ledningen efter första halvlek efter mål av Ian Woan. I andra halvlek klev dock en viss Anders Andersson fram och smällde in två mål. Annars minns jag väl inga detaljer från själva matchen som är värda att nämna, mer än att MFF hade spelet hela matchen, skapade chans på chans, och alltså vann med 2-1. Sedan dess har jag inte sett någon liknande insats av MFF i Europaspel, även om vi gjorde några bra matcher i Europa nu på 00-talet. Men dessa matcher var inte mot lag från någon större liga. Vi borde absolut ha gjort några mål till och gått vidare men det blev bara 2-1, och sedan vann Nottingham med 1-0 i England och gick vidare på bortamål. De lyckades sedan ta sig fram till kvartsfinal, där det dock blev storpisk mot blivande mästarna Bayern Munchen, men i och med detta stod de för en av bättre engelska insatserna i Europa denna säsong. Detta var en tid när engelska lag i stort var chanslösa i Europaspelet, långt ifrån den dominerande ställning de har idag. Den här säsongen var dock början till slutet för Nottingham Forrest som topplag. De slutade 9:a i ligan 1995/96, och åkte ur säsongen efter. Sedan dess har de bara återvänt till Premier League en gång, numera harvar dem i de lägre divisionerna, och har inte varit i närheten av Europaspel sedan 95/96.