MFF 100 år!- MFF- Hammarby 17/8 2003- den andra förnedringen

Lite drygt en och en halv månad efter den fantastiska segern mot hif var det så dags för nästa kross. Efter en mindre svacka, tre matcher utan seger, så hade vi i föregående match kört över ett starkt Örgryte med 4-0 på bortaplan. Och nu var det alltså dags att ta sig an Hammarby, som var ett topplag vid detta tillfälle, och låg tvåa i tabellen, medan vi var fyra. Med andra ord så var det en toppkamp som skulle utkämpas på Stadion. Det började också hyfsat jämnt, och Hammarby hängde med till en början och skapade någon målchans. Men det var vi som fick första målet genom Erik Johansson, som säsongen efter skulle flytta till just Hammarby. Efter att nyförvärvet Tobias Grahn spätt på till 2-0 tog vi kontroll över matchen. I andra halvlek verkade som att MFF gick in för att stänga matchen, och den var till största delen en transportsträcka. Fram till sista kvarten! Niklas Skoog gjorde 3 och 4-0, och efter det började hammarbyarna på sittplats resa sig upp och gå. Men det var inte slut för det! Inhopparen, och blivande stjärnan, Markus Rosenberg gjorde 5-0, innan Skoog, precis som i hif-matchen, fullbordade sitt hattrick med en identisk frispark i krysset! 6-0!! Det var knappt så att jag trodde det var sant där jag satt på södra läktaren! Det var nästan så att jag fick nypa mig i armen! Hela stadion drabbades nu av ett lyckorus. Även vi på sittplats började sjunga med i ramsorna, och spelarna tackade även oss efter matchen. På den här tiden var det ovanligt att spelarna också applåderade sittplatspubliken efter en vinst. Men nu gjorde dem det, och det var ett tecken på hur stor den här segern var. 6-0 mot en toppkonkurrent! I den här matchen visade MFF verkligen klass!!

Och detta fortsatte. Denna seger följdes med utklassning av Halmstad med 4-0 på Örjans vall. Vi hade nu alltså 14-0 i målskillnad på tre matcher mot allsvenska lag av hög klass! Detta uppmärksammades dock inte så mycket av de stora medierna, som även då var väldigt Stockholmsfixerade. Jämför bara med hur det var när djurgården vann sina fyra första matcher denna säsong, med en liknande målskillnad som MFF hade under den här sviten, men mot betydligt sämre motstånd. Detta gjordes dock till en väldigt stor grej av medierna. Och när Hammarby vann med 7-0 mot Enköping, seriens klart sämsta lag!, tyckte man det var fantastiskt i Fotbollskväll. Det var inte alls samma snack när vi slog Hammarby i ovan beskrivna match, trots att det ju var ett topplag vi krossade! Fast det blev ju trots allt 08:orna som toppade serien, djurgården etta och Hammarby tvåa. Vi fick nöja oss med en tredjeplats, vi var lite för ojämna år 2003, och hade någon svacka för mycket. Svackorna var dock inte lika långa som 2008 och 2009, och det är vad som är skillnaden på MFF idag gentemot igår. År 2003 lät de inte svackorna bli särskilt långa, segersviterna var längre, och antalet oavgjorda matcher var lågt. Det  var detta somgjorde att vi år 2003 blev topplag istället för mittenlag. Dock var det jävligt surt att komma efter Hammarby i tabellen när vi hade krossat dem med 6-0. Dessutom slog vi djurgården i de båda interna mötena. Men revanschen skull komma omgående!

MFF 100 år!- MFF- hif 30/6 2003- förnedringen

Det roligaste derbyt jag någonsin har sett spelades en varm sommardag år 2003. Jag var 19 år och hade nyss tagit studenten, och MFF hade börjat hitta formen efter en trevande inledning, och hade innan den här matchen tre raka segrar i Allsvenskan. Så det fanns all anledning för mig att vara nöjd med livet, och bättre skulle det bli. Den här dagen gick hela min familj på fotboll, och vi satt på sittplats eftersom vi hade årskort där. Detta var en tid när publiksiffrorna på Malmö stadion allt som oftast låg över 15 000. Den här matchen var det förmodligen över 20 000 om jag minns rätt, men så var det ju också ett derby. MFF var inne i sin senaste storhetstid nu, och likaså var MFF support. Tifot inför den här matchen var bland de mäktigaste jag har sett. På ståplats formades det med hjälp av röda ark och ett jättelikt gult kors en skånsk flagga. Sedan fanns en banderoll ovanför med texten: "Sluttjafsat. Historien går inte att ändra! MFF för alltid Skånes stolthet!" Häftigt! Och i matchen visade vi verkligen att vi verkligen var överlägset bäst i Skåne vid detta tillfälle!

Inledningen av matchen var dock hyfsat jämn. hif var på intet sätt dåliga utan stack upp med en och annan chans då och då. Men det var vi som var det bättre laget, och 1-0 kom i mitten av första halvlek genom Andreas Yngvesson. Sedan följde Niklas Skoog upp och gjorde 2-0. I andra halvlek hade vi fortsatt kontroll på matchen, och dödade den också i och med Skoogs 3-0 mål. Sedan spelade vi ut hif och Yngvesson gjorde 4-0! Under sin tid i MFF fick Andreas Yngvesson ofta kritik för att sumpa målchanser. Det gjorde han också i en hel del matcher, men ibland fick han allt att stämma. Den här dagen var en sådan dag, och det var inte bara Yngvesson det stämde för, hela laget stod för en enorm insats. Det hela avslutades med att Skoog fullbordade sitt hattrick med en läcker frispark strax utanför straffområdet, rakt upp i krysset! Därmed var också förnedringen fullbordad. 5-0 mot hif!!! Varken för eller senare har jag upplevt något liknande i ett derby, och det lär ta ett tag innan jag får göra det igen! Men den här dagen visade vi verkligen bönderna att vi är Skånes stolthet!! Rent spelmässigt var den här matchen den bästa jag har sett med MFF, vid det här tillfället stod vi verkligen på toppen! Den här matchen är härlig att tänka tillbaka på när man tänker på att det idag är snart tre år sedan vi slog hif i en allsvensk match. Detta var alltså en utklassning värd namnet, men det var inte den sista från MFF denna säsong!