Sista konserten med The Ark
Igår spelade The Ark sin sista konsert någonsin i Malmö på Malmöfestivalens sista dag. Självklart var jag på plats, eftersom The Ark ju är ett av mina favoritband. Och av de sex konserter jag har sett med bandet var den här nog en av de bästa. Definitvt topp 3. Den överträffade knappast konserten på samma festival år 2003, men den kommer någonstans strax därefter. Jag vill minnas att jag efter konserten 2007 skrev att på en The Ark konsert vet man vad man får, men det kommer alltid någon överraskning. Den här gången var det inget som överraskade mig överhuvudtaget (möjligen bara att de körde "Tell me this night is over" istället för "Joy Surrender"). Men det gör faktiskt ingenting! För den här gången körde de bara sina mest kända låtar, och man kunde sjunga med i dem alla. Det är absolut inget fel på bandets mindre kända låtar, men det är ju deras hitsinglar som alla känner igen och som får igång publiken. De öppnar konserten med "Absolutely no decorum" och kör sedan "Clamour for clamour". Två av deras ösigaste låtar, och det blir en perfekt inledning på spelningen. Sedan är det mesta som vanligt; publiken får svara på Ola Salos frågor med "Let you body decide" i slutet av låten med samma namn, och som vanligt upprepar Ola "do, do, do..." mantrat i slutet av låten med samma namn. När han presenterade den här låten kände jag mig också lite gammal när jag skakade på huvudet åt några tonårskillar bredvid mig som kommenterade att de inte kunde texten på låten. The Ark har lockat till sig en ny generation med fans, och alla har väl inte varit med från början. Bandet upprepade också en sak från 2007 års spelning nämligen att börja sjunga Alphavilles gamla hit "Forever Young" mitt i "One of us is gonna die young". Och den här gången fick de med en första versen också. Ett av mina favoritband som gör en cover på en av mina favoritlåtar. Det kan ju inte bli fel! Det här blir också en av konsertens höjdpunkter.
Jag trodde nog att de skulle avsluta spelningen med "The Apocalypse is over" eftersom den ju handlar om att The Ark ska lägga av. Men denna låt läggs istället in mitt i spelningen, och istället avslutas det traditionsenligt med "Calleth you, cometh I", och vi i publiken får som vanligt vara med och sjunga aaaaa i slutet av låten. Efter konserten känner jag mig exalterad som vanligt efter en grym spelning, men samtidigt känner en tomhet. Nu är det alltså över. Nu blir inte fler livespelningar med The Ark. Iallafall inte inom överskådlig framtid, man vet ju aldrig om de får för sig att göra comeback om tio år eller så. Men man kan ju fortfarande lyssna på skivorna, och bandet har gett mig många oförglömliga konsertupplevelser och deras låtar har betytt mycket för mig de senaste elva åren. The Ark är ett band som har det mesta; skitbra texter, ett budskap jag kan hålla med om, och så förstås Ola Salos personlighet och röst. Det kommer trots allt att kännas lite tomt utan The Ark.
Jag trodde nog att de skulle avsluta spelningen med "The Apocalypse is over" eftersom den ju handlar om att The Ark ska lägga av. Men denna låt läggs istället in mitt i spelningen, och istället avslutas det traditionsenligt med "Calleth you, cometh I", och vi i publiken får som vanligt vara med och sjunga aaaaa i slutet av låten. Efter konserten känner jag mig exalterad som vanligt efter en grym spelning, men samtidigt känner en tomhet. Nu är det alltså över. Nu blir inte fler livespelningar med The Ark. Iallafall inte inom överskådlig framtid, man vet ju aldrig om de får för sig att göra comeback om tio år eller så. Men man kan ju fortfarande lyssna på skivorna, och bandet har gett mig många oförglömliga konsertupplevelser och deras låtar har betytt mycket för mig de senaste elva åren. The Ark är ett band som har det mesta; skitbra texter, ett budskap jag kan hålla med om, och så förstås Ola Salos personlighet och röst. Det kommer trots allt att kännas lite tomt utan The Ark.
Kommentarer
Trackback