Tillbaks på ruta ett
Så kan man sammanfatta MFF:s två senaste matcher. Efter att ha sprutat in mål i matcherna innan uppehållet är vi nu tillbaka där vi var tidigare under säsongen med att bränna chanser på löpande band. Okej, mot Göteborg skapade vi inte så många chanser, men nu mot GAIS var det missarnas match. Tur i oturen att vi fick med oss en straff (som för övrigt var solklar) i slutminuten, så vi åtminstone fick en poäng med oss hem.
Jag var själv på plats i Göteborg och det var en kaosartad bussresa dit och hem, med mycket fylla, och hoppande och sång när vi kom in i Göteborg. Vi blev också försenade till matchen, det var mycket köer på väg till Ullevi. Tydligen hade inte arrangörerna av resan tänkt på hur mycket trafik det är i en storstad på fredagseftermiddagar. "Ny-gamla" Ullevi var en ganska fin arena, stor och rymlig, men samtidigt med närhet till planen. Förmodligen den bästa arena jag har varit på i Sverige för utom Swedbank stadion då förstås. Vi supportrar höll igång hela matchen, men det hjälpte ju alltså inte, det missades lika många chanser som tidigare under säsongen, trots enorm press i andra halvlek. Många spelare var bleka, t.ex. kom Eddie och Daniel Larsson inte alls upp i den standard de visat i föregående matcher. Gische gjorde några bra grejer, men dribblade lite för mycket som han tenderar att göra ibland. Jimmy Durmaz gjorde ett piggt inhopp, men hade dock svårt att komma runt på sin kant. Det blev en del klagomål bland mina medsupportrar när Wilton skulle komma in, han har inte mycket stöd kvar. Så missade han också en fet chans precis framför GAIS mål några minuter senare. Sedan fick han ju trots allt bli poängräddare när han satte straffen. Skönt för honom!
Egentligen var det väl inte mer än väntat att vi tappade poäng när vi saknade två så pass viktiga spelare som Sudic och Johan Dahlin. Dock gjorde inte Dusan bort sig den här gången. Målet var det inte mycket att göra åt, och sedan gjorde han en jätteräddning på ett kanonskott i andra halvlek. Vi fick ändå lite revansch på GAIS när vi kvitterade i slutminuterna, i Malmö var det dem som fick in en boll i slutet, och då kändes det jävligt surt! Detta blev också en repris på förra säsongens hemmamatch mot GAIS, då vi också gjorde 1-1 i slutet av matchen efter en lång press. Lite mer intressant fakta: Förra årets matcher mot GAIS slutade också 1-1 och 2-2 fast omvänt, 1-1 hemma och 2-2 borta. I de senaste två årens fyra matcher har också något av lagen kvitterat i slutminuterna,och det är alltid vi som kvitterar till 1-1 medan GAIS gör 2-2. Här har vi klara bevis på att historien ofta upprepar sig, också i fotbollens värld.
Trots att vi inte vann har vi fortfarande chans på fjärdeplatsen i och med att Kalmar tappade poäng idag mot hif. Men då måste vi vinna i Kalmar! Kom igen nu Malmö!!!