Lång resa, grym seger!

Jag var alltså uppe i Örebro och bevittnade MFF:s 3-0 seger mot ÖSK. Det tog sin lilla tid att komma upp där med minibuss, men det var det helt klart värt. Först blev man jagad av polisen på väg till arenan, eftersom några supras-medlemmar sprang efter några örebroare som provocerat dem, och sedan var de också tvungna att tända bengaler. Behrn Arena får jag säga är en fin arena, även om den givetvis inte kan mäta sig med Swedbank Stadion. Första halvlek var inte någon höjdare, matchen stod och vägde, det var inget lag som riktigt dominerade och lagen hade ungefär lika många chanser. Dessutom regnade det, och på Behrn Arena finns det inget tak över bortastå. Men i andra halvlek fanns det en skillnad mellan lagen. Den skillnaden heter Daniel Larsson. Med ett äkta hattrick sänkte han ÖSK, och visade varför han är allsvenskans förmodligen hetaste spelare just nu, och varför MFF är allsvenskans formstarkaste lag. Det enda negativa som hände i andra halvlek var att Supras återigen skulle utmärka sig när de jagade en örebroare som snodde deras banderoll ut ur arenan, och därmed förlorade laget mycket stöd på läktaren. Men, vi vann ju matchen!

Så Daniel Larsson avgjorde matchen med ett äkta hattick, och fortsatte sin hysteriska målform även utan radarpartnern Eddie. Han är nu uppe i åtta mål på bara fyra matcher!!! Givetvis ett fantastiskt facit. Och ett äkta hattrick!! När var det senast en MFF:are mäktade med det? Jag kommer inte ihåg om Skoog, Ijeh eller Afonso gjorde det. Jag tror inte det. Det enda äkta hattrick jag kan komma på just nu stod Jörgen Pettersson för hemma mot Frölunda 1995. Det skulle isåfall vara det första äkta hattricket i MFF på fjorton år som Daniel Larsson stod för i söndags! Nog visste jag att han var en talang, men inte att han skulle bli så bra så snabbt. Jag kan inte heller säga att jag varit särskilt imponerad av honom fram till de senaste månaderna. Visst han var jävligt snabb även tidigare under säsongen, men så mycket annat lyckades han inte med. Förmodligen beror det på att han spelade på fel postion, yttermittfältet passade honom uppenbarligen inte. Men som anfallare har han nu alltså fått sitt definitiva genombrott i MFF, och blivit allsvenskans hetaste spelare, och en supermålskytt. Vad månde bliva? 
Det gjorde tydligen också Wilton Figueiredo gott att flytta upp på topp. Han gjorde i och för sig inga mål, men han var pigg, och den här gången gjorde hans driblingar nytta. Sedan gjorde Johan Dahlin återigen en strålande insats och stod för ett par svettiga räddningar, särskilt den i första halvlek var avgörande.

Nu har vi alltså tagit fem raka segrar, och har kommit upp på säker mark och närmat oss toppen. Vi får se efter uppehållet var det slutar, och om vi kan fortsätta vinna. En sak är dock säker; i de senaste matcherna har MFF spelat bättre än jag sett dem spela på mycket länge!  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback