Agon the hero!
Det här blogginlägget kommer bli det roligaste jag skrivit på länge! Efter en fantastisk vändning, regisserad av en 18-årig inhoppare fick MFF äntligen vinna igen! Och dessutom mot serieledaren! Tidigare matcher vi vunnit i årets Allsvenska har varit mot mindre kvalificerat motstånd. Nu visar vi att vi kan slå även de bra lagen! Och den här gången blev det inget hedersamt poängtapp som i de två första matcherna mot Göteborg och Elfsborg. Nu vann vi verkligen! Och detta efter att Agon Mehmeti hoppat in och gjort två mål på cirka tre minuter. Nu blir han förmodligen ett jagat villebråd i landets alla medier, de närmaste dagarna kommer han att vara namnet på allas läppar i fotbollssverige. Får bara hoppas att det inte stiger honom åt huvudet.
Nåväl, värmen har varit närmast olidlig i Malmö idag (det är fortfarande så varmt att jag knappt kan vara i min lägenhet, jag blir svettig bara av att skriva dessa rader). Och det var inte precis kyligt på matchen heller. Först när jag kom dit blev jag något besviken. Var är allt folk? Det var relativt tomt på ståplats, och jag kunde komma betydligt längre in på läktaren än jag brukar kunna. Men det kan möjligen ha att göra med att jag kom ovanligt tidigt, för sedan fylldes ståplats på ganska bra. Sedan var det ju värmen. Redan innan matchstart svettades jag kopiöst, och hade gärna gjort mig av med både matchtröja och byxor. I kvällsmatcher som den här är ståplats ofta mitt i solen, och det brukar vara varmt även när det är mindre bra väder. Nu var det strålande solsken, och då blev det givetvis rena bastun. Innan matchen presenterades MFF:s senaste nyförfärv; holländaren Kruys. Kan nog bli en intressant spelare, att han får tröja nummer 10 tyder ju på att det finns förtroende för honom. Dessutom ser han utan som Kuyt, och har ett liknande efternamn. Hoppas det finns fler likheter.
Efter detta satte drog alltså matchen igång, och MFF började pressa direkt. Det var ett par "nästanchanser" inne i straffområdet där Kalmarförsvarare hann emellan i sista stund. Det var dock på Ola Toivonens frispark som den första riktiga chansen kom, Wastå fick precis handen på bollen och kunde slå den över. Sedan fortsatte vi att dominera och skapa chanser, och även vi i klacken står för en riktigt bra insats, och de flesta är med på noterna och sjunger allt vad de kan. Kalmar visar dock att de inte är ofarliga och sticker upp och skapar någon chans då och då. Särskilt vid hörnorna blev jag orolig, vi har släppt in en del hörnmål på senare tid. Men försvaret verkar ha kontroll på det mesta idag. Och så med tio minuter kvar av första halvlek kommer då det välförtjänta ledningsmålet. Och det Järdler av alla spelare som gör det! På nick var det väl, det var en ganska rörig situation och jag såg inte riktigt. Sedan är det nära att Ofere gör 2-0, men han fastnar på Wastå. Men vi leder i alla fall välförtjänt med 1-0 i halvtid.
I halvtidspausen använder en av funktionärerna en vattenslang som han sprutar med över läktaren. Jag tar mig neråt för att få del av vattnet, och får det också och känner mig inte lika svettig längre. Sedan regnar det också en del vatten/läsk från norra sitt, som en del i det fortsatta "kriget" mellan sitt- och ståplats. I början av andra halvlek fortsätter vår dominans. Vi fortsätter skapa chanser, bl.a. skjuter Ulrich knappt över. Sedan kommer 1-1 som en blixt från klar himmel. En försvarare (minns inte vem) förlorar en duell, och så får en av Elmbröderna fritt läge och sätter den. Nåja, ingen större skada skedd. Vi fortsätter kämpa både på planen och på läktaren. Men nu börjar gnällas allt mer på domaren Fröjdfelt (ibland omotiverat). Och det blir allt fler missade chanser. Bl.a. har Toivonen en frispark som räddas av en försvarare på mållinjen, och även ett skott från nära håll efter en hörna. Eddie har också flera genombrottsförsök som inte går hem, och gör även ett offsidemål, som det dock inte är något att snacka om. Så får Kalmar då en frispark, som efter en del runtspelande skjuts i mål på ett skott som Sankan definitivt borde ha tagit. Så typiskt också att det blir mål efter en fast situation! Nu känns allt förlorat. Kalmar verkar ha allt det flyt ett topplag brukar, och MFF har oflyt som ett lag i motgång. Men vi forstätter att stödja från läktaren! Och så kommer då Agon in och kvitterar med fem minuter kvar. En liten tröst med oavgjort i alla fall, men hoppas laget går för seger. Det gör de också, pressen fortsätter, och så får Agon ännu ett bra läge. Och sätter den!!! Glädjen vet nu inga gränser, varken för mig, mina medsupportrar eller Agon själv som springer ut och omfamnar klacken. Men det är fortfarande tid kvar, och Kalmar får inte kvittera! Det verkar dock bara vara jag som är orolig. En Kalmarspelare bryter sig nästan igenom i slutet, men Dixon stoppar honom i sista stund. Kort därefter blåser Fröjdfeldt i pipan, och nu firas det. Hela ståplats kokar av glädje (och värme) alla supportrar och spelare är lättade och glada. En välbehövlig och välförtjänt seger har bärgats!
Så var det då Agon dagens hjälte. Man kanske inte ska kalla de två målen ett genombrott, men de är definitivt början till ett sådant. Att komma in och sänka serieledarna på tre minuter. Det är stort! Killen verkar lysa av självförtroende och visar total respektlöshet för motståndarna. Han verkar också vara en skön personlighet, kolla bara hur han sprang ut till klacken efter sitt mål, och hur han manar på oss supportrar. Hans "ridtur" på Ola Toivonen under hyllningarna var också kul. Tror inte att det funnits en talang med sådan peronlighet och sådant självförtroende i MFF, sedan en viss kille med med ett förnamn som börjar på Z spelade i MFF i början av årtiondet. Men som jag skrev i inledningen; han får inte låta det här stiga honom åt huvudet. Han är fortfarande bara en talang, men kan utvecklas till något stort. Det har blivit en återkommande punkt i den här bloggen att jag hyllar Ola Toivonen, och nu så var det dags igen! Jag håller med matchvärdarna om att han var matchens lirare, hans passningsspel var närmast perfekt, han spelade ju fram till Agons båda mål. Dessutom hade han två ytterst farliga frisparkar. Det är Ola som styr vårt offensiva spel, utan honom hade vi inte gjort många mål i årets allsvenska. Även Dannes passningsspel är en fröjd att skåda. Han vinner också många bollar, utan att vara särskilt ful idag. Och så gör Jimmy Touma åter en bra insats. Han är alltid farlig där han drar fram på sin kant. Ytterligare en talang som står inför sitt genombrott. De senaste matcherna har försvaret fått mycket kritik, och den har också varit välförtjänt. Men idag spelade försvaret annorlunda, och stoppade de flesta av Kalmars anfall. Okej, på målen kunde de ha agerat bättre. Men annars kom inte Kalmar till många farligheter.
Det här får sägas vara årets bästa match hittils, och den bästa MFF-relaterade upplevelse jag haft sedan utskåpningen av AIK förra året, och detta är förmodligen det längsta blogginlägg jag har skrivit. Jämför bara med vad jag skrev efter förra årets hemmamatch mot Kalmar, då var jag minst sagt kritisk. Det verkar som att alla runt MFF; laget, ledningen och supportrarna bestämt sig, för den här matchen ska vinnas till varje pris. Så var det heller ingen somvek ner sig eller gav upp trots ett svårt underläge, och då blir det resultat. Men vi MFF:are får inte bli övermodiga efter den här segern. Vi ligger fortfarande i ingenmansland i tabellen, och det är mycket kvar av säsongen. Vi är fortfarande bara sjua, och vi har en lång väg att vandra för att nå högre placeringar. Vi får också se upp bakåt, för där finns det lag som nafsar. Men det här var en skön seger, och imorgon ska jag bara njuta!
Nåväl, värmen har varit närmast olidlig i Malmö idag (det är fortfarande så varmt att jag knappt kan vara i min lägenhet, jag blir svettig bara av att skriva dessa rader). Och det var inte precis kyligt på matchen heller. Först när jag kom dit blev jag något besviken. Var är allt folk? Det var relativt tomt på ståplats, och jag kunde komma betydligt längre in på läktaren än jag brukar kunna. Men det kan möjligen ha att göra med att jag kom ovanligt tidigt, för sedan fylldes ståplats på ganska bra. Sedan var det ju värmen. Redan innan matchstart svettades jag kopiöst, och hade gärna gjort mig av med både matchtröja och byxor. I kvällsmatcher som den här är ståplats ofta mitt i solen, och det brukar vara varmt även när det är mindre bra väder. Nu var det strålande solsken, och då blev det givetvis rena bastun. Innan matchen presenterades MFF:s senaste nyförfärv; holländaren Kruys. Kan nog bli en intressant spelare, att han får tröja nummer 10 tyder ju på att det finns förtroende för honom. Dessutom ser han utan som Kuyt, och har ett liknande efternamn. Hoppas det finns fler likheter.
Efter detta satte drog alltså matchen igång, och MFF började pressa direkt. Det var ett par "nästanchanser" inne i straffområdet där Kalmarförsvarare hann emellan i sista stund. Det var dock på Ola Toivonens frispark som den första riktiga chansen kom, Wastå fick precis handen på bollen och kunde slå den över. Sedan fortsatte vi att dominera och skapa chanser, och även vi i klacken står för en riktigt bra insats, och de flesta är med på noterna och sjunger allt vad de kan. Kalmar visar dock att de inte är ofarliga och sticker upp och skapar någon chans då och då. Särskilt vid hörnorna blev jag orolig, vi har släppt in en del hörnmål på senare tid. Men försvaret verkar ha kontroll på det mesta idag. Och så med tio minuter kvar av första halvlek kommer då det välförtjänta ledningsmålet. Och det Järdler av alla spelare som gör det! På nick var det väl, det var en ganska rörig situation och jag såg inte riktigt. Sedan är det nära att Ofere gör 2-0, men han fastnar på Wastå. Men vi leder i alla fall välförtjänt med 1-0 i halvtid.
I halvtidspausen använder en av funktionärerna en vattenslang som han sprutar med över läktaren. Jag tar mig neråt för att få del av vattnet, och får det också och känner mig inte lika svettig längre. Sedan regnar det också en del vatten/läsk från norra sitt, som en del i det fortsatta "kriget" mellan sitt- och ståplats. I början av andra halvlek fortsätter vår dominans. Vi fortsätter skapa chanser, bl.a. skjuter Ulrich knappt över. Sedan kommer 1-1 som en blixt från klar himmel. En försvarare (minns inte vem) förlorar en duell, och så får en av Elmbröderna fritt läge och sätter den. Nåja, ingen större skada skedd. Vi fortsätter kämpa både på planen och på läktaren. Men nu börjar gnällas allt mer på domaren Fröjdfelt (ibland omotiverat). Och det blir allt fler missade chanser. Bl.a. har Toivonen en frispark som räddas av en försvarare på mållinjen, och även ett skott från nära håll efter en hörna. Eddie har också flera genombrottsförsök som inte går hem, och gör även ett offsidemål, som det dock inte är något att snacka om. Så får Kalmar då en frispark, som efter en del runtspelande skjuts i mål på ett skott som Sankan definitivt borde ha tagit. Så typiskt också att det blir mål efter en fast situation! Nu känns allt förlorat. Kalmar verkar ha allt det flyt ett topplag brukar, och MFF har oflyt som ett lag i motgång. Men vi forstätter att stödja från läktaren! Och så kommer då Agon in och kvitterar med fem minuter kvar. En liten tröst med oavgjort i alla fall, men hoppas laget går för seger. Det gör de också, pressen fortsätter, och så får Agon ännu ett bra läge. Och sätter den!!! Glädjen vet nu inga gränser, varken för mig, mina medsupportrar eller Agon själv som springer ut och omfamnar klacken. Men det är fortfarande tid kvar, och Kalmar får inte kvittera! Det verkar dock bara vara jag som är orolig. En Kalmarspelare bryter sig nästan igenom i slutet, men Dixon stoppar honom i sista stund. Kort därefter blåser Fröjdfeldt i pipan, och nu firas det. Hela ståplats kokar av glädje (och värme) alla supportrar och spelare är lättade och glada. En välbehövlig och välförtjänt seger har bärgats!
Så var det då Agon dagens hjälte. Man kanske inte ska kalla de två målen ett genombrott, men de är definitivt början till ett sådant. Att komma in och sänka serieledarna på tre minuter. Det är stort! Killen verkar lysa av självförtroende och visar total respektlöshet för motståndarna. Han verkar också vara en skön personlighet, kolla bara hur han sprang ut till klacken efter sitt mål, och hur han manar på oss supportrar. Hans "ridtur" på Ola Toivonen under hyllningarna var också kul. Tror inte att det funnits en talang med sådan peronlighet och sådant självförtroende i MFF, sedan en viss kille med med ett förnamn som börjar på Z spelade i MFF i början av årtiondet. Men som jag skrev i inledningen; han får inte låta det här stiga honom åt huvudet. Han är fortfarande bara en talang, men kan utvecklas till något stort. Det har blivit en återkommande punkt i den här bloggen att jag hyllar Ola Toivonen, och nu så var det dags igen! Jag håller med matchvärdarna om att han var matchens lirare, hans passningsspel var närmast perfekt, han spelade ju fram till Agons båda mål. Dessutom hade han två ytterst farliga frisparkar. Det är Ola som styr vårt offensiva spel, utan honom hade vi inte gjort många mål i årets allsvenska. Även Dannes passningsspel är en fröjd att skåda. Han vinner också många bollar, utan att vara särskilt ful idag. Och så gör Jimmy Touma åter en bra insats. Han är alltid farlig där han drar fram på sin kant. Ytterligare en talang som står inför sitt genombrott. De senaste matcherna har försvaret fått mycket kritik, och den har också varit välförtjänt. Men idag spelade försvaret annorlunda, och stoppade de flesta av Kalmars anfall. Okej, på målen kunde de ha agerat bättre. Men annars kom inte Kalmar till många farligheter.
Det här får sägas vara årets bästa match hittils, och den bästa MFF-relaterade upplevelse jag haft sedan utskåpningen av AIK förra året, och detta är förmodligen det längsta blogginlägg jag har skrivit. Jämför bara med vad jag skrev efter förra årets hemmamatch mot Kalmar, då var jag minst sagt kritisk. Det verkar som att alla runt MFF; laget, ledningen och supportrarna bestämt sig, för den här matchen ska vinnas till varje pris. Så var det heller ingen somvek ner sig eller gav upp trots ett svårt underläge, och då blir det resultat. Men vi MFF:are får inte bli övermodiga efter den här segern. Vi ligger fortfarande i ingenmansland i tabellen, och det är mycket kvar av säsongen. Vi är fortfarande bara sjua, och vi har en lång väg att vandra för att nå högre placeringar. Vi får också se upp bakåt, för där finns det lag som nafsar. Men det här var en skön seger, och imorgon ska jag bara njuta!
Kommentarer
Trackback